Frederiks sammanfattning

På det hela taget var N.Y.C. både en kul, spännande och dyr resa. Dyr var väntat efter allt man hört om att folk lever på dricksen. Förväntningarna var höga på "greatest city on earth" och "The city that never sleeps". Jag som är en typisk nattfjäril tyckte kanske att staden sov lite väl mycket jämfört med ställen som Barcelona och Hamburg. Upplever inte att manhattan var en utpräglad partystad direkt och att uteställena mest var orienterad runt ett halvbälte från meat packing district till lower east side. Det var snarare staden man jobbade stenhårt i och där det mesta var representerat värt namnet. Trevligast var teaterbesöket samt rock och jazzklubbarna i Greenwich village och de lite mer avslappnade uteställena och restauranterna på east village. Även om N.Y.C. var trevligt och en kul resa. så kände jag mig väldigt europeisk under hela vistelsen. Vi har så mycket värdefull kultur, mat, vin, etc på den europeiska kontinenten jag verkligen värdesätter. N.Y.C. är inte direkt mysigt och romantiskt som Paris, utan snarare stort, utspritt samt svårgreppbart. Jag saknade mozzarella på bagetterna och gott rödvin till maten, även om den italienska restauranten höll hög klass förstås. Väldigt intressant och gripande var Ellis Island, som på ett tydligt sätt visar hur amerika byggts upp av invandrare från gamla världen som många lämnat för ett nytt liv och stora förhoppningar.

/Frederik

Daniels sammanfattning

Jag gillar verkligen New York. Även om det från början var tänkt att jag skulle åka till Las Vegas.
Så, vädret till trots så var det väldigt kul att få en hel vecka att verkligen se New York. Den här gången gjordes det även försök att uppleva en del av nattlivet. Det var förvånansvärt stillsamt för att vara en så stor stad. Inte direkt en partystad. Mer en professionell stad.
Kulturlivet är det inget fel på. De vill ju gärna vara ganska europeiska, och eftersom de bor i Världens Huvudstad så har de ju råd att betala för det bästa.
- Julianne Moore tar paus från sin Hollywood karriär för att spela teater på Broadway.
- Leipzig Gewandhaus orkestern kommer och lirar på Carnegie Hall.
- De bästa konstverken i världen ställs närmast nonchalant ut på Guggenheim och MoMA.

Som man säger i USA: "If you can't beat them, join them." Så det är bäst att vi alla blir New York bor.

/Daniel

Adams sammanfattning

/New York var en mycket positiv upplevelse. I jämförelse med t ex London står sig New York mycket bra och man blir väl bemött på de flesta ställen. Höjdpunkterna under veckan var för min del konserten av Leipzig Gewandhausorcheser och pjäsen "The Vertical Hour". På det hela taget saknar jag utbudet och pulsen i en äkta storstad när jag är hemma i Malmö.

På väg hem

Adam och Frederik på väg hem.
Newarks internationella avgångshall är riktigt trevlig. Förutsatt att man reser med Continental uppenbarligen.

/Daniel

Utcheckade

När vi skulle lämna sunkhotellet, så upptäckte vi världens fulaste SAAB 900 turbo. Skrapad på sidorna, rostig och i äcklig färg precis utanför entrén var lite märklig upplevelse faktiskt. Lite av charmen med N.Y.C. är variationen både i kvalitéten och utbudet runt Time Square, där vi bott i 10 dagar.

Östra byn

På lördagen - dagen innan avfärd - så valde Danne att slappa framför TV:n. Jag och Adam tog oss ned till East Village eller Lower East Side som man lite enklare kan uttrycka det för ett besök på någon rockklubb. Man är ju inte i New York City varje vecka! Vi lyckades ta oss ned med Metron. Efter minst en timmes rundvandring insåg vi att lördagar precis som hemma inte var koncertdagar, utan dagen då alla skulle ut och dansa till hiphop och R'n'B. Efter lite snack med infödda amerikaner vi stötte på så blev vi tipsade om ett uteställe som hette "Pianos". Både halvsunkig men samtidigt lite retro ställe med en stor bardel i entrén, en koncertdel med livemusik samt en övervåning med ett litet dansgolv. Folket var något yngre typ mellan 22 och 28 någonstans. Kändes som ett ställe dit både bohemer och typ folk från Brogatan skulle gå. Lite rörigt och lika sura bartenders som de flesta ställen vi varit på hittills. Stället vände till det positiva när jag upptäckte att de hade trappistöl på fat i baren och de spelade lite nostalgisk 80-90-talsmusik på andra våningen. Väldigt glada tjejer höjde stämningen!


Ganska hyfsad kväll faktiskt även om volymen (som hemma) var väldigt hög.

MoMA

Vi gick på museum of modern art. På översta våningen var det en mycket intressant fotoutställning med Jeff Wall.


På näst översta våningen finns alla de kända konstverken av Picasso, Dali, Klimt, van Gogh etc. Nästan nonchalant.

Var ligger allt?

För att ni, kära läsare ska kunna orientera er i nedanstående poster, så har jag lagt upp en karta här.
Som ni kan se så har vi till största delen hållit till i ett band på nedre Manhattan. Trots att vårt hotell ligger i midtown. Det kan alltså vara ett tips för andra resenärer att ta ett hotell där nere.

/Daniel

Å andra sidan kunde vi ju tack vare läget i Midtown jogga i Central Park.

/Adam (löparnisse)

En sista joggingtur i Central Park

Bara att konstatera, New York-borna är ett joggande folk. Människor i alla åldrar, löpstilar och klädstilar joggar i Central Park och samsas då med en hel bunt tävlingscyklister. Några få plusgrader gjorde denna runda tämligen avspänd och angenäm. För mig den fjärde rundan, för Daniel nummer två men den sista för oss båda. Dagen till ära sprang vi från hotellet och rundade hela södra dammen i Central Park.

/Adam

Barhopping i Lower East Side

Stanton Social
Nu snackar vi Stureplan! På denna fashionabla bar känner alla alla och man pratar inte med främlingar mer än artigt. Svindyrt, men klass och stil som vanligt. Vi tröttnade efter en halvtimme och vandrade vidare. Det skrevs mycket om hur bra detta stället var, men vi blev inte imponerade.


Dark Room
Bilden är självförklarande. Ok bar, men riktigt såttig DJ som skulle scratcha i onödan. Detta skulle vara det häftigaste stället i lower east side. Svårt att förstå, men populariteten växlar säkert. Hur somhellst är det avbokat bland "must do:s"...

Middag i East Village

Väl framme fastnade vi för en fransk bistro Charbon och fick vänta på att äta... Efter 10 min så löste det sig! Blev grillad lax för Adam, Danne tog klassikern Boef Bourgignon och jag Le Jaques scallop, dvs lamm med potatismos. Inte dumt, men rödvinet på glas höll ej måttet. Man överlever när de serverar belgisk öl som favissen Léffe. :-) Danne var salig när dj:en spelade yazoo och New Order.
/Frederik

Själv tyckte jag att restaurangen utmärktes av synnerligen god service när vi väl fått bord, maitre'd sade att vi skulle få vänta i 20 minuter så när vi efter endast 10 kunde sätta oss var detta välkommet.
/Adam

så äntligen den kända musikaffären Sam Ash på 48:e gatan

Äntligen fick jag och Adam leva ut både vår avsaknad av att lira gura och samtidigt studera priserna på Manhattan. Priserna är nog typ 20% billigare, men det är ju tyvärr svårt att ta hem prylarna både pga vikten och storleken.

Detta är butiken dit rockstjärnor passerar för att fixa några nyan pedaler, någon ny häftig yxgitarr eller effektsteg. Favoritaffären där gitarristen Ace Frehley i Kiss på sin tid var stamkund. Metallicas gitarist Kirk Hammetts favissgitarrer var markerade för priser på SEK20,000 och uppåt...


Medan Adam grävde bland effektstegen till sin bas, så passade jag som är ny på elgitarrer på att utvärdera utbudet av aukustika gurur. Blev helt förälskad i denna Taylor 410CEO med inbyggda mickar och integrerad equalizer. Kostade bara $1750 eller SEK14,000, men helt fantastiskt och vackert hantverk med så hela delar i träslag som möjligt och en detalj som gör alla andra gurur nästan ospelbara... Pust! Jag har en rikigt bra ibanez hemma för SEK4,500 som är fantastisk, men här får den problem. :-S

Fredagen vegs åt shopping på Macy's och kringområdet

Macy's är ingen höjdare om man som jag och Danne mer var intresserad av trendskjortor med kroppsytt snitt och snygg bred krage, men vi hittade båda justa street sneakers. Vad sägs om dessa?..

/Frederik

Julianne Moore i "The Vertical Hour" på Music Box

Teater på Broadway med Julianne Moore i huvudrollen.
Definitionen av klass!
"In combat medicine, there's this moment, you know, you've probably heard of it-after a disaster, after a shooting-there's this moment, the vertical hour, when you can actually be of some use."


/Daniel

Enastående bra!

/Adam

De flesta hade valt "Mama mia" eller "Phantom of the Opera" för att musikaler är de normala turister väljer på broadway. Vi måste ju vara annorlunda. Dessutom är J More sexig - trots att hon nu är äldre - och en fantastisk skådespelare. Väldigt bra föreställning baserad på dels amerikas roll i världen och relationen till den gamla världen och dels en fråga om övertygelse och vad som är viktigt i världen egentligen. Simply great!
/Frederik

Barhopping i Greenwich Village

Detta område är trevligt och är en samling barer med mycket liveband ssom spelar jazz, soul och rock. Lite mer layback än tex Meatpacking district och mindre trendigt. Tänk Möllan fast betydligt mer "hålligång" och mmindre politiskt, men likt på de viset att det är många kreativa musik och konstmänniskor som samlas här.
Ironiskt nog började denna bar-runda med "The Bitter End". Det var live band, men cirka 20 minuter efter att vi kom in så började de stänga baren... I övrigt var det bra. Adam kommer att länka till bandets sida. (Länk: Alessia Guarnera /Adam)
I och med att baren stängde så gick vi vidare. Till en sunkig karaokesylta. Inte kul, inte intressant (jodå, jag var imponerad av tjejen som stod och sjöng "Without You" i Mariah Careys version och fick det att låta bra och pasionerat /Adam). Så vi gick vidare.
Sedan följde en Cowboy Bar med trubadur. Där var det rätt sunkigt. Men en öl var det värt.
Sedan kom vi till "Kenny's Castaways" alltså samma som vi tidigare i veckan besökte för att Adam skulle få sjunga livebandskaraoke. Det var riktigt sorglig stämning där. Så vi gick vidare.

Till "The Village Lantern" där det var en bra trubadur som spelade. Bra aukustisk gitarrlir och sång till Crowded House och George Michael. Dock lite rock'n'roll. Servitrisen var lite "hooters-stuk", dvs lite knip i ändan fick man stå ut med och väldigt kallt prat som i början misstas för trevligt snack. Kan rekommendera baren iaf eftersom priserna på inhemsk öl låg på låga $3 och $5 för belgisk "biere blanche" som typ Hoegarden eller något tyskt. Stor skilnnad från maxnivån på Meatpacking, där priserna toppade på $8 för en 33cl standardöl. :-)

Ellis island

Ellis Island är ju som alla vet en av de allra största mottagningsstationerna för invandrare till Nordamerika mellan 1892 och 1954. Detta museum visar lite grand om hur mottagningen gick till. Till skillnad från vad jag tidigare har trott, så var det inte en karantänstation. Dvs. invandrarna behövde inte sitta här i 40 dagar i väntan på att få komma vidare.
I stället kom det flesta igenom utan problem. Men... om man var för korkad, svag eller bara generellt för sjuk så fick man inte komma in. Det måste ha varit otroligt surt att behöva åka tillbaka när man har sett Manhattan som på bilden.

Vi fick även lära oss att ca. 2.9 miljoner amerikaner anser sig vara svenska, medan det är ca 15 miljoner som anser sig varaIrländare. Det verkar som att förbudet mot preventivmedel efterlevs...

/Daniel

Här är ett svenskt reseintyg.

/Freddan

Frihetsgudinnan

Klassisk turistvy med manhattan skyline i bakgrunden...


Jäkligt kallt på båten, men soligt. Man kan inte ta sig upp i gudinnan sedan 9/11... ..fast vi har mer intresserade av Ellis Island.
/Frederik

Barhopping i Meatpacking district

Meatpacking district är precis som slagthuset i Malmö en plats där man tidigare slaktade djur och packade kött på Manhattan. För några år sedan flyttade Stella McCartney dit och stället har sen utvecklats till ett trendigt uteställe med dyra trendiga barer och några få house- ochb R'n'b-klubbar. Vi tog tunnelbanan ner till 14th street. Efter att ha orienterat oss ett tag i ett kallt gathörn lyckades vi hitta till Little 12th street, där alla bargator startar efter Spice market i ett mycket litet område. Där gick vi in på
One
Vi började kvällen med middag. Hamburgare och Lax. Maten var rätt OK. Men drinkarna var STARKA. I stället för att sitta kvar och dega så gick vi vidare till
Rio Mar
detta var en väldigt trång bar. Och detta var på en Onsdag kväll. Man kan bara tänka sig hur det ser ut på Fredagar och Lördagar. Vi tog en drink och gick sen vidare till nästa hål i väggen.
5 9th

Detta var en trevåningsrestaurant med barer på första och tredje våningen. På översta våningen var faktiskt rökning tillåten. Efter att ha frågat barpersonalen så fick vi veta att rökningspolicien i New York är: "No smoking allowed in bars and restaurants. Just don't tell anyone" ;)

/Daniel

STP
Ett trendigt ställe med kul människor. Man var exotisk i konkurrensen med amerikanska överklassmän i baren bland kvinnorna. Jag (Frederik) lyckades med spydiga kommentarer från höften som exempelvis:
(tjej vid baren)
_ What do You come from?
(Jag)
- Sweden. Its part of Europe, but it's not Switzerland and those swatch watches.

(tjejen)
- The guy in the bar has been to Sweden and he is cute. Don't You think?
(Frederik)
- He's alright. He is blonde. Maybe he thinks you're out for discount drinks.

Hon visade sig inte alls vara standardamerikan, utan hade rest mycket i Europa. Kul att dessa människor finns i N.Y.

Jag fick inte ta en bild på henne, så ni får nöja er med en bild på min nuna...

Hogs & Heifers

Exakt som "Coyote Ugly" med turister som firar med tequila och cowboys som dräglar till bardansande brudar i behå. Bakom disken finns en hög med behås fästa på väggen, där kändisar som Julia Roberts och Drew Barrymore enligt rykten ska ha dansat o bidragit efter en våt natt. Lite låg nivå, men småkul inslag i vår barrunda till tonerna av Springsteen och låtar som "Sweet Alabama". Ingen behå kastades när vi var där... ;-)


Adam fastnade på denna blyga och lugna brud.

Området är enligt min uppfattning lite stureplan fast inte riktigt lika utstuderat, men nästan. Med andra ord inte helt avslappnat, men trendigt och med människor med stil och klass. Bortsett då från "Coyote ugly-baren" förstås.

/Frederik

Metropolitan museum of art

Riddare, medeltida vapen, Egypten, modern konst i en enda salig röra.

Redan på riddartiden så var italienarna inne på mode och design, Eller vad sägs om denna rustning på catwalken?
/Frederik

Guggenheim

De renoverar utsidan.

En massa "lånad" och från amerikaner stulen/skänkt spansk konstsamling med Miro, Picasso, Gogh, etc lite dåligt sorterad, men trevligt.

Nostalgi till favoritbarnprogramet Sesamy Street

Varje morogon konkurreras Daniels behov av Fox News med mina för Sesam. Grover är supergo som välmenade men misslyckad mupp. Underskattat galnare alternativ till "Fem myror och fyra elefanter"... :-)

Snowjogging och Hissreparation

Då vädret håller sig runt nollgradigt istället för runt -10C så bestämmer jag mig för att börja dagen med jogging i ett snötäckt Central Park. Endast två andra joggare ser jag i parken, dock är undertecknad den enda som springer barbent i shorts.

På vägen tillbaka ser jag att hiss nummer tre som har varit ur funktion sedan vi kom blir reparerad och passar på att ta ett foto upp i hisschaktet.

/Adam

Schumann och Mahler på Carnegie Hall

Det var Mahlertema på Carnegie hall och eftersom Mahler är min favvo-kompositör så var det ju en "given böj".

Att se Mahler i New York är ju också speciellt med tanke på att han faktiskt var dirigent på the Metropolitan Opera 1908. Så, utan att veta så kan man lätt föreställa sig att han har dirigerat på Carnegie Hall.
De platser vi fick var på balkongen på fjärde våningen. Lite skrämmande för en höjdrädd stackare som jag. Men, just på grund av att det var högt och brant (aaaaargh!) så kunde man faktiskt se rätt bra.
Ljudet var rätt OK. Mycket bättre än vad man hade kunnat förvänta sig av våra "worst seat in house" platser. Stråkarna var lite luddiga och pukor och trumpeter var aningen överväldigande. Men, på det stora hela är det väldigt bra.
Märkligt nog fanns det ingenstans att hänga in jackorna. Det verkar vara ett Amerikanskt fenomen. Vi har sett på flera ställen att man förväntas hålla i sin jacka. Även på restauranger och uteställen.

De som spelade var Leipzig Gewandhaus Orchestra under ledning av Riccardo Chailly. Det var rätt häftigt, även valet av musik var lite tråkigt. Schumanns 1a och Mahlers 5e.
Mahlers 5e symfoni är inte hans mest spännande verk, men den innehåller Adagiot som
1) Är väldigt vackert
2) Är väldigt känt
Men i längden (75 minuter) så blir den lite tröttande. Det är väldigt många dramatiska klimax utan att det "leder någonstans". Det blir ganska tröttsamt när det inte riktigt finns en historia bakom all dramatik.
Men, Mahler är Mahler. Så det kan inte bli sämre än OK. Och med tanke på att de tog sig igenom den första satsen utan att det lät falskt eller överdrivet ansträngt så var det en höjdare!
;)

Slutsnobbat för i kväll!
/Daniel

Djupfryst på Museum of Natural History

Så, idag kom den...
"The Arctic Plunge"...
Det var svinkallt, typ -9 grader och frisk vind. Vi plågade oss först ner på 40e gatan för att titta på en datoraffär och sedan hela vägen upp till museet. Vi blev tvungna att stanna tre gånger på olika Starbucks för att få lite värme.

På vägen fick vi se NYFD in action på en källarbrand.



Inne på Museum of Natural History fanns det dinosaurier.
Men, vi tittade först på en show om "Collissions in Space" och "Mars Rovers".

Till slut tog vi nördutgången och gick hem.
:)

/Daniel

Inoteca

Vi besöker en Michelinkrog som heter enligt denna posts rubrik och till min stora glädje spelar de Audioslave när vi träder in genom dörren. Som grädde på moset toppar de genom att följa upp med Alice in Chains. Servitrisen är dock ingen grungefan och speciellt restaurangchefens musikval under lunchen tycks särdeles uppslitande för dennas ömtåliga sinnelag.

/Adam



Håller med ovanstående och vill bara tillägga att maten verkligen höll hög kvalitet, Utbudet av italienska rödvin saknade ripassos (min favorit), men likväl en fin komplex Brunello di Montalcino med bett!!! ;-) Även fina negroamaro, dvs mer fylliga knallröda viner från "klacken" (Apulien). Märklig känsla att lyssna på grunge och hårdrock till min favoritmat och favoritvin. Ungefär som en förfest hos mig iofs när jag är på humör... ;-)

/Frederik

Bodies och Brooklyn bridge

Från Battery park gick vi norrut längs med hamnen upp mot Brooklyn Bridge.
På vägen fick vi en liten försmak av Brooklyn. Ganska likt Manhattan, fast kanske inte riktigt lika välordnat.

Innan vi gav oss på Brooklyn Bridge så gick vi in på "Bodies, the Exhibition". Coolt och räligt, men inga bilder.






Så, till slut gav vi oss ut på Brooklyn bridge. Trots att snubben vi bad om vägvisning sa "It's gonna be brutal". Men, så länge vi var i lä från Manhattans skyskrapor så var det inte så hemskt.

Sen, halvvägs började det bli lite... brutalt. Men, uthållighet och envishet gjorde att vi trots allt kom igenom det hela.
Väl på Brooklynsidan såg vi fram emot en kall öl på uteserveringen på restaurant "Jose".
"Kall öl"?! "Uteservering"?!
Ja, det var vad det stod i Lonely Planet. Vi hade inte läst riktigt så noga som man bör... Sen att den låg i ett rivningsområde gjorde det inte bättre. Så, det fick bli tunnelbana från York street station. Denna finns med på sunktoppen. Ytterligare kommentarer är onödiga.